Saia återbruksprojekt – Del 2

För några veckor sedan berättade vi om hur Borlänge kommun tog första steget i ett nytt återbruksprojekt tillsammans med Tunabyggen och Hushagen. Ambitionen var tydlig redan från början: att minska både kostnader och miljöpåverkan genom att återanvända så mycket som möjligt. I det här projektet har man valt att återbruka styrutrustning från Saia och Malthe Winje. Nu är det dags att följa upp hur arbetet har gått och vilka viktiga lärdomar man tar med sig till framtidens projekt.

Har du missat del 1? Klicka här för att börja läsa den första delen.

Ett projekt med kostnadseffektivitet och hållbarhet i fokus

Borlänge kommun fortsätter arbeta aktivt med sitt miljöarbete. Ett av projekten där ambitionen blivit verklighet är LSS-boendet och den dagliga verksamheten, Skogstäppan. Fastigheten har tidigare drivit verksamhet som barnstuga.

Redan i planeringsstadiet stod det klart att återbruk skulle vara en central del av projektet. Genom den kommunbolagsgemensamma återvinningsplattformen Palats kunde en rad byggnadsdelar få nytt liv. Dörrar, fönster, kylskåp, spisar, köksinredning och tvättmaskiner användes från tidigare fastigheter och installerades på nytt i Skogstäppan.

Men återbruket stannade inte vid byggmaterial och vitvaror. Johan Malmberg, projektledare på Borlänge kommun berättar om samarbetet med Malthe Winje:

“Malthe Winje har så fort de fått höra om detta projekt stöttat oss fullt ut vid funderingar på komponentval eller vid eventuella problem. Det har känts väldigt tryggt att ha en leverantör som supportar oss även om vi inte köper nytt, utan är måna om sin kund även efter köp.”

Styrutrustning får nytt liv

I undercentralen möts man av något som tydligt visar projektets ambitioner. Här har man installerat återbrukad Saia-utrustning, vars kompakta format gjorde det möjligt att komplettera installationer även i trånga apparatskåp. Johan berättar att det inte varit problem med Saia-ducarna, men att man stött på andra utmaningar:

“Det var en nödlösning med kommunikation i början som gjorde att det strulade vid anslutning mot det överordnade styrsystemet. Men styrentreprenören hade bra kontakt med Malthe Winjes support där man hjälpte till och såg till att allting var rätt konfigurerat.”

Resultatet blev mer än bara en teknisk lösning. Genom att återanvända befintliga komponenter har man lyckats undvika att behöva köpa en stor mängd nya elkomponenter, samtidigt som projektet kunnat hålla nere kostnader betydligt jämfört med om man köpt nytt.

Ett nytt apparatskåp

Fortsätter vi in i fläktrummet hittar vi ett nytt apparatskåp, men med innehåll som har varit med förut.

Samtliga Saia-komponenter i skåpet är nämligen återbrukade från en skola som nyligen rivits för att ge plats åt nya skolbyggnader. Tack vare den smidiga installationen har utrustningen kunnat integreras utan problem och fungerar nu vidare i en helt ny miljö. Johan förklarar vidare att det dock finns utmaningar att ta hänsyn till:

“Det fanns en osäkerhet om Saia skulle fungera då komponenterna legat på hyllan 8-9 månader och de Saia delar man hade att tillgå, om de skulle klara av att använda återbrukade givare från olika fabrikat som vi hade sparat undan också. Sen är det viktigt att fundera på hur vi ska dokumentera garantier. Vad händer om det blir fel på en komponent om säg ett halvår?”

Alla delar har dock inte kunnat återbrukas. När det gäller vissa system, exempelvis ventilation, har projektet behövt komplettera med nya produkter eftersom begagnade alternativ helt enkelt inte funnits tillgängliga.

Hur långt går det egentligen att återbruka?

En av de stora frågorna under projektets gång har varit just detta: hur långt går det att driva återbruket när det gäller styrutrustning?

I Skogstäppan har man lyckats återanvända eller behålla samtliga Saia-komponenter, tillsammans med flera givare ute i byggnaden. Samtidigt har apparatskåpet behövt kompletteras med vissa nya komponenter för att uppfylla dagens krav och funktioner. Johan poängterar vad som är viktigt för att lyckas:

“Det är viktigt att man har klara direktiv från början med entreprenörer och att man ska ha återvunnet material och att detta ska dokumenteras så att man undviker problem i framtiden.”

Det visar tydligt att återbruk fungerar, men också att det i dagens läge kräver en balans mellan nytt och befintligt.

Nästa steg i utvecklingen

Framåt hoppas Johan och projektgruppen att kunna ta diskussionen ännu längre, särskilt tillsammans med skåpsbyggare. En viktig fråga är hur man i större utsträckning ska kunna använda nyare återbrukade elkomponenter i framtida projekt. Han väljer att sammanfatta projektet så här:

“Det har varit fantastiskt roligt att få ha varit med i Borlänge kommuns första återbruksprojekt, där vi haft som mål att renovera ett helt hus med så mycket återvunnet material som möjligt. Det har varit tufft att få till det med att leta återbruksprodukter, men när vi lutar oss tillbaka och ser resultatet är vi supernöjda med allt arbete vi lagt ned. Det gör gott i själen att man kan bidra för en bättre framtid för våra framtida generationer.”

Erfarenheterna från Skogstäppan är tydliga: Återbruk fungerar. Och varje projekt ger nya insikter som gör nästa projekt ännu bättre. Det här är förhoppningsvis bara början.

Stort tack till Johan Malmberg som har delat med sig av information och bilder från projektet. Är du intresserad av att använda Saia i ditt nästa projekt? Välkommen att kontakta oss.